/ Övrigt /

Våld - ingripa eller ej?

Häromdagen blev min mamma vittne för en misshandel. Hon förklarade för mig vad som hade hänt och hur hon hade reagerat. Det fick mig att fundera på hur folk egentligen beter sig om de skulle bli vittne till ett rån eller en misshandel…

Det var en grupp zigenare som stod i kön i en inredningsbutik och skulle betala. När de gick ut började det pipa och det visade sig att en kraftig bygd kvinna i 50års åldern hade stoppat in något under kjolen som hon inte kände att hon behövde betala för. Den unga killen i kassan försökte stoppa henne från att gå därifrån genom att ta tag i hennes axlar. Då vänder kvinnan sig om och börjar panikartat slå den här stackars killen i ansiktet. Glasögonen for åt flera olika håll, blodet sprutade från näsan och det forsade blod från hans ögonbryn. Tillslut ingrep de andra zigenarna som var med och drog bort kvinnan från det stackars skadade butiksbiträdet. Personal rusade till platsen och de ringde självklart polisen.

Under tiden detta hände stod min mamma helt paralyserad, hon varken kunde eller vågade röra en fena. Nu i efterhand säger hon att hon önskar att hon hade sprungit fram och hjälpt till. Men jag är glad att hon inte gjorde det. Själviskt av mig – jag vet. Men det fanns redan andra på plats och jag vill inte att hon ska sätta sig själv i fara bara för att det klassas som ”the right thing to do”. Hur många är det egentligen som skulle sätta sig själv i fara för någon man inte känner?

Vissa anser att om man ser något olagligt – som våld eller någon bli rånad t.ex. ska man ingripa direkt. Det är ens skyldighet som medmänniska. Jag anser att det beror på hur situationen ser ut. Om man själv är väldigt stark och kan försvara sig bra och ser någon bli felaktigt behandlad av någon man då anser sig klara av att försvara sig mot, tycker jag helt klart att man ska ingripa.
Om man däremot inte har så bra fysik, inte kan försvara sig själv på ett sätt som känns tryggt för en själv och då ser någon som blir slagen/rånad av någon som är större, starkare osv. Då är det en direkt fara för sig själv om man ingriper. Med det menar jag inte att man ska gå därifrån och låtsas som ingenting, men man behöver inte slänga sig mitt in i ”fighten”. Säg till någon annan i närheten, ring polisen, stanna kvar och se hur det är med offret när brottslingen har försvunnit osv.

Hur man än reagerar i en sådan svår situation är det en sak man enligt mig aldrig ska göra, bara gå därifrån och låtsas som man inte sett något. Det är fegt och inte minst sagt omoraliskt! Man kan göra så mycket annat än att hoppa på personen som rånar/slår. Ens egen hälsa måste trots allt gå först. Däremot kan alla göra något. Det viktigaste enligt mig är att man gör så mycket man kan utifrån ens egna förutsättningar och hur situationen ser ut. Så när det är över och du går därifrån så kan du känna dig stolt. Även om man bara kunde göra något litet så tänk på alla människor som bara hade gått förbi med blicken rakt fram bara för att slippa se.

#1 / / Sofie:

Svar: Oh! De är så himla fina! Fanns många sådana på utställningen :) Vackra som tusan!

#2 / / mammis:

visst är man konstig, man klarar mycket här i livet men när något sådant händer så blir man totalt handlingsförlamad! som tur är så var det andra runtomkring som inte var det utan ingrep fort!!

#3 / / sophialina:

Hej! Jag ska ha en frågestund på min blogg..

Och om du ställer en fråga så kommer den publiceras + att JAG LÄNKAR DIN BLOGG TILL MIN SIDA som tack för frågan.. fråga vad ni vill..

#4 / / Georg Hendrix:

Inom socialpsykologin (eller psykologi rent allmänt) finns det ett uttryck som kallas "Bystander Effect" vilket innebär att ens beteende kan förändras när man har någon form av "publik" och dessto större den publik är dessto mindre chans är det att man ingriper. Dels för att man tror att någon annan kommer att rycka in och dels för att man är rädd att göra bort sig framför alla --> Det handlar alltså inte alltid om rädsla för ens eget liv även om det är vanligt!

#5 / / hannaa:

intressant inlägg och någonting man kan fundera över, fin blogg i övrigt (:

#6 / / claes-göran olofsson:

Hej

Jag heter Claes-Göran Olofsson och jag erbjuder följande tjänst....

för det händer säkert att du känner dig frustrerad, besviken, orolig, ledsen eller rådlös under livets långa resa

och då behöver du någon att prata med...någon som inte behöver se ditt ansikte och någon du slipper åka till

bara för att prata med..psykologer är dyra och tidsbundna, likaså kuratorer..och om du ringer till

bris, eller någon vännlinje, svarar oftast en person du bara kommer att prata med en gång.

för nästa gång du ringer möts du av en annan person..därför erbjuder jag mig att vara ett alternativ..

du erbjuds därför att kunna ringa mig på min mobil, om vad som helst...när som helst...om du vill fråga mig personliga frågor så svarar jag ärligt på dom

vilka frågor det än är.......det är du som bestämmer vad vi ska prata om.

och det är du som lägger på luren först, bortsett från en regel längre ner på detta mail.

det kan vara t.ex om du vill ha smakråd, stöd, få ut dina aggretioner på någon, vill berätta något förtroende fullt, bikta dig helt enkelt..

sen så är det bara vanlig samtalstaxa, eftersom att du ringer till min mobil.

vem är jag då? jag heter som sagt Claes-Göran Olofsson..är 28 år och bor i holmsjö i blekinge..är ingen utbildad psykolog,

kurator, men jag känner att detta är ett kall, jag är ärlig när jag pratar med dig på ett snällt och vänligt sätt .

det som du behöver göra för att nå mig är att skicka 100 kronor till kontonummer 8169-5,914 844 158-8

skriv ditt namn där avsändarens namn ska stå, så jag vet att du betalat för tjänsten..plus att du skickar ett mail till mig så jag kan få din mailadress

där skriver du dina telefonnummer..min e-mail är [email protected]

när du gjort detta så kommer jag skicka ett e-mail tillbaka till dig eller ett sms. skriv vilket sätt du föredrar, där jag ger dig mitt mobilnummer

och när du ringer mig så uppger du ditt namn så jag vet att du betalat, sen har du tillgång till min tjänst i 30 dagar från och med det första samtalet.

därefter kan du göra om prosiduren och få tillgång till mig igen..skickar bara detta mailet till så få personer som möjligt så att du ska kunna nå mig utan

att det tutar upptaget när du ringer mig, men när jag känner att det är rimligt kontaktar jag fler personer via mail eller på annat sätt.

..jag har dock bara en regel, att ett samtal per dag som får vara max i 30 minuter, sen lägger jag på

detta är bara för att dom som ringer ska ha samma chans att prata med mig, men sen kan du ringa mig när du vill i 30 dagar efter att

du fått mitt bekräftelsemail och sms..om du inte tänker använda tjänsten så skicka gärna detta mail till EN kompis.

mitt telefonnummer står visseligen på hitta.se... men 100 kronor krävs som sagt för att använda tjänsten

pengarna går till min utbildning jag sparar till.

kram på dig och hoppas vi hörs snart // Claes-Göran Olofsson

p.s besök min blogg www.metrobloggen.se/classeslillablogg

#7 / / Lina:

Hej Lina!

Googlade på Linas blogg, och den första som kom upp var din :)

Varför jag gjorde det är för att jag själv är en Lina. Alltid skojigt att googla sitt eget namn! :)

Och lustigt nog, din pojkvän heter Daniel. Det gör ju i o för sej inte min, men min föredetta gör det! Ett lustigt sammanträffande.

Det var bara det jag ville säga!

/Lina

#8 / / Saariioniitaa:

fan vad sjukt !

#9 / / Elin:

Hejsan, fin blogg!

I min blogg skriver jag och hår, hårprodukter, visar hur man gör frisyrer via videos och bilder osv. Titta gärna in om det låter intressant. http://elinstenback.blogg.se

#10 / / modaa:

såå sant!

#11 / / Maddiiieek:

otroligt bra blogg, läser den i stort sett varje dag. :) allt bra?

#12 / / Anonym:

Hej

thinkpiink.blogg.se