Linas blogg

Halloj!
Har fortfarande jätteont där vid katetern där de har sytt idag...
Ikväll har jag bara slappat framför tvn, kollat på idol och jag, mamma och Bias gjorde mat ihop... Chili con carne och en god sallad blev det :)
Undrar vem som åker ut på Idol, hoppas på Lars eller Sepideh åker. De är inte dåliga, de andra är helt enkelt bättre.
Lars tyckte jag om från början, men har tappat tycket för honom helt faktiskt, tycker att han tar hela grejen som ett skämt, han säger tom. själv att han inte vill vinna, va fan är det för inställning!? Gå med i en tävling som man egentligen inte tycker om eller ens vill vinna, kan man inte vara så osjälvisk då att man tackar för sig och ger sin plats till någon som faktiskt vill ha den!? Nää, istället är han kvar och försöker göra narr av hela tävlingen som större delen av Sverige följer och som spottar ut artister varje år, smart pojk det där. Tyckte hon jury medlemmen hade 110% rätt i det hon sa till honom, det är dålig stil, skärp dig eller åk hem!

http://www.lvdp.se
/Lina

Hej!

Idag på dialysen sydde de om katetern vid min hals... Det var ett stygn som hade lossnat så de var tvugna att sätta dit ett nytt så den inte kunde ramla ut (!)
Först fick jag ta två bedövningssprutor som gjorde så fruktansvärt ont!
Saken är den att jag har en otroligt låg smärttröskel, tex. om man inte söver mig till 100% reagerar jag fortfarande på smärtan när de börjar skära i mig... Läskigt... En gång började jag slå med händerna så de fick hålla i mig :/
Men iaf, antagligen hade inte bedövningen hunnit verka, för det gjorde jätteont när de sydde också...
Som tur var så kunde jag hålla Linda i handen, min sjuksköterska, hon är bäst! Dialysen blir så mycket lättare tack vare henne.


Vet inte riktigt vad den där doktorn som sydde gjorde egentligen, för det började blöda jättemycket, rann nerför hela halsen ner i håret, på koftan och på kudden... När min doktor sydde förra gången kändes det ingenting, och det kom bara en droppe blod... + att det kändes inget efteråt förra gången, nu har jag jätteont och kan knappt röra mig innan det svider och sticker till jättemycket.
Skulle egentligen på Halloweenfest hos Parro idag, men får tyvärr skippa det, krypa rundor i trappor och sånt när jag har så ont känns inte jättekul, trist, trist... Men det kommer fler tillfällen :)

Nu ska jag inte klaga mer, finns bättre saker att göra med sin tid!

http://www.lvdp.se
/Lina

Okej, här kommer det, jag köpte en soffa idag :D Eller köpte och köpte, reserverade den.. Det var ett specialerbjudande, den brukade kosta 14000, men nu hade de sänkt den till 10000! De hade bara två stycken kvar så jag vågade inte vänta heller... Det är en såndär modern modulsoffa, skitsnygg! Svart, materialet är sån riktig robust tråd eller hur man ska förklara det... Jättesnygg är den iaf!
Men jag vågade inte köpa den till 100% idag för jag har ju inte måtten på lägenheten än, så jag vet inte om den får plats vid den väggen som jag tänkt, men när jag vet ska jag ringa han på Inredabutiken och säga ja eller nej =)


Så här ser den ut.... typ... Det är inte den soffan, men den ser ut så :)

http://www.lvdp.se
/Lina

Gud vad jag är trött nu! Har varit i Kristianstad hela dagen, kom hem för 30min sen...
I K.stad handlade vi kläder till Bias, jag hittade iof tre linnen också :P Sen köpte jag endel kontorsmaterial, pärmar, kollegieblock osv. Lite sånt som behövs helt enkelt :)
Sen åter vi världens godaste kinabuffé, grymt gott var det! Men jag var duktig, åt knappt något ris och mest massa grönsaker och kyckling och inte någon friterad, stekt :D det enda friterade jag tog var minivårrullar, men de är så goda så jag kunde inte låta bli :P Och jag drack ingen läsk, utan bara vatten =) Så jag är nöjd med mig själv!

Sen var vi i Hässleholm... och jag har köpt min första grej till min lägenhet... eller ja, reserverat kanske man borde säga, vad det är säger jag inte riktigt än, senare ikväll får ni reda på det ;)

http://www.lvdp.se
/Lina

Lite olika roliga hemsidor som jag tycker är värda att kolla in!

Och glöm inte min favoritsida, Budson

Yey, de första pengarna har klirrat in till "Lvdp foto & webdesign". Jag började på en hemsida till Scandi Front för ett rätt bra tag sen, men sen rann det ut i sanden, och nu ska jag äntligen få betalt för de timmarna jag la ner på projektet. Känns bra, för lite av de pengarna ska jag köpa in böcker och ett program där man gör jättesnygga menyer, har bara fått testa programmet gratis i trettio dagar innan, men det verkar jättebra och resultatet blir jätteproffsigt.

Nu ska jag allt ta och tacka för mig, det blir Kristianstad imorgon, shoppa lite (nyckelordet blir lite för min del, behöver alla pengar jag kan få till min nya lägenhet =)) några linnen blir det säkert, sen ska vi luncha... Jag mamma och Tobias alltså. Pappsen ska iväg, något tjofräs med jobbet, han kommer att vara iväg tills fredag, så vi ska ha myyyys här hemma imorgonkväll :P (När katten är borta dansar mössen på bordet)


Godnatt!

http://www.lvdp.se
/Lina

Gud va skönt det är när tvn är avstängd ibland!
Jag sitter för en gångs skull helt själv på nedanvåningen, utan tv och lyssnar på musik... Blev så himla sugen på Savage Garden, så just nu är det "Break me Shake me" som gäller. Sanslöst bra låt!

-sjunger med-

So break me shake me hate me take me over
When the madness stops then you will be alone
SO WON'T YOU break me shake me hate me take me over
When the madness stops then you will be alone

Fan nu kom Bias, skrattade åt mitt ylande och satte igång tvn.. Jahapp, så fick man tyst på en styck Lina :P
Men jag älskar honom ändå :)


http://www.lvdp.se
/Lina

Nu är jag officiellt egen företagare... Härligt! Men läskigt.. Jag är så rädd att jag ska göra något fel så jag får någon myndighet eller nåt efter mig...
Men vi får ser hur det går, nu kan jag iaf komma igång :) Ska beställa hem ett program och en lärobok och plugga in allt som behövs, fotodelen är jag redan igång med, sedan långt tillbaka. Webdesignen lite halvt, kan programmet jag jobbar i i stora drag, men inte precis allt, därav behöver jag läroboken som jag tänkte plugga in utan och innantill :) Jag har kommit igång med Sydpumpens hemsida och väntar bara på mer information nu så det känns bra.
Men samtidigt känns det inte riktigt lönt att göra något innan man har blivit transplanterad, för hur mycket jag än kommer igång innan transplantationen så kommer jag att komma av mig lite under de veckorna jag kommer att må dåligt efteråt. + Att den tionde ska jag operera bort bisköldsskörtlarna så då kommer jag inte heller må så jättebra...
Så för att sammanfatta känns det knappt lönt att satsa innan alla dessa dumma operationer är avklarade.

http://www.lvdp.se
/Lina

Okej, glöm det jag skrev innan, jag har helt ändrat inriktning för mitt kommande vardagsrum nu :P Jag ska ha svarta möbler, inte ek, hittat ett jättefint runt svart köksbord och jättefina stolar till, samt tv bänk och lådor som man kan bygga till själv osv. Hittade allt i Ikea katalogen, vilket innebär att det inte kommer kosta lika mycket som jag hade räknat med.. Däremot har jag hittat ett grymt snyggt soffbord på Furniturebox...


Snyggt va?! Jag har blivit helt kär i det... Men tyvärr har jag inte möjlighet att komma och kolla på det innan jag köper det, för de har bara en butik och den ligger uppe i Stockholm.
Aja, vi får se hur det blir, kanske hittar något jättesnyggt på Ikea eller Inreda, men om jag inte gör det kommer jag köpa detta :)

http://www.lvdp.se
/Lina

Jag har tittat lite rundor på IKEAs hemsida, letar efter ett fint köksbord och fyra stolar... Det ska vara Ek och stolarnas dyna ska vara i svart skinn, eventuellt ryggen också. Har hittat ett bord som verkar fint, men det är rätt litet... Längd: 119 cm Bredd: 74 cm Höjd: 74 cm, men det kan nog ändå vara rätt bra, jag har ju inte hur stor yta att röra mig på som helst. Det kostar bara 1195, så det är inte så farligt. Jag tycker att det är enkelt, men snyggt :)

Däremot har jag inte hittat några stolar som jag vill ha, hittade en, men det var brunt skinn, och det kommer inte passa in med resten av lägenheten. Sen kan ju inte stolarna vara hur stora som helst med tanke på att bordet är rätt litet :P Men men, jag fortsätter att leta, och allt som finns i varuhusen finns inte på internet. Som spegeln jag ska ha i sovrummet finns inte där tex. Så jag hittar säkerligen några stolar som passar :) Och det är inte som att IKEA är det enda alternativet, Inreda i Hässleholm tex. har jättefina grejor :D men det är dock lite dyrare...

http://www.lvdp.se
/Lina

Jag blivit lurad! Detta är fruktansvärt irriterande!
Saken är den att jag fullkomligt älskar att dricka läsk, men jag har ersatt det med lättdryck de senaste månaderna för på baksidan stod det att för varje dl så innehöll den bara 25kcal.
Kanonbra tänkte jag för man blandar ju ut 2dl med 8dl vatten, så då lär det ju vara 50kcal i en bringare. Logiskt tänkande, eller? Nej egentligen inte, för om man nu tittar lite noggrannare på baksidan så står det mitt i en liten text "per utblandad deciliter" så ett glas på 2,5dl innehåller 75kcal!! Visst, det är fortfarande mycket, mycket, mycket bättre än läsk, men jag känner mig ändå lurad. Får man verkligen göra så?! Det är missledande information, man antar att det är utifrån det som finns i lådan, inte hur den blir när den är utspädd, då kan det ju bli hur lite kalorier som helst... korkat!
 

Nej så nu blir det till att dra ner på lättdrycken, endast vid måltid, och bara ett glas, sen är det vatten och te som gäller för min del.

http://www.lvdp.se
/Lina

Lite olika roliga hemsidor som jag tycker är värda att kolla in!

Och glöm inte min favoritsida, Budson

 

Just nu är farmor och två släktingar från Holland här och fikar... Jag har varit jätteduktig! Farmor hade med sig både en rostbiffsmacka från fiket (som jag älskar!) och wienerbröd, och jag tog inget av det =) Kommer ge mackan till pappa hade jag tänkt, han älskar också fikets mackor :) Jag drack bara en kopp grönt te så just nu är jag jättenöjd med mig själv :)
Just nu är jag riktigt hungrig, har bara ätit ett halvt knäckebröd med aromatkrydda på idag, och jag kan ju inte värma lunch (rotsaksgrytan sen i söndags) när farmor är här och hon precis gett mig en rostbiffsmacka, det hade varit rätt oförskämt av mig.
	Synd att vi inte har några morotsstavar i kylen, då hade man kunnat gå och tjuvätit lite =) Det har jag och mamma pratat om, att vi ska börja ha lite sånt i kylen så man kan gå och ta lite om man blir småhungrig, istället för att man måste fixa det när man blir hungrig, för då blir det inte av att man gör det, för man måste skala och dela och sånt. Då är det lättare och snabbare att ta något onyttigt som godis eller en god macka eller nåt. Men om man då har färdigdelade morötter i kylen kan man ta det istället.
Det är ungefär som med frukt, ligger den i kylen blir det inte av att man äter lika mycket av den som när den ligger så man kan se den. Människan är lat helt enkelt, inget att göra något åt, man får helt enkelt försöka göra det så enkelt som möjligt för sig och acceptera att hjärnan fungerar så. Och morötter är verkligen jättegott! Kan inte förstå att man inte äter det oftare egentligen...
Ni kanske undrar vad detta är för nåt nu, bantar jag? Nej det vill jag inte påstå... Men jag vill försöka skärpa till mig lite med mina matvanor... Inte jättestora portioner och jag försöker att inte ta så mycket potatis, ris eller pasta, utan mer tillbehör som kött och grönsaker istället. Jag försöker att äta ordentligt, inte blanda ihop allt och sleva i mig det, utan äta fint och sakta, man känner inte mättnadskänsla förrens efter 20 minuter så om man äter sakta hinner man bli mätt innan man hunnit äta för mycket. Jag försöker också att äta knäckebröd istället för mjukt bröd och inte har massa gegga på knäcket, korv kommer jag inte kunna hålla mig ifrån för jag älskar salami på knäcket, så det unnar jag mig faktiskt! =) Men remoulade och rostad lök till salamin är det slut med eller majonaise på skinkan, hur otroligt gott det än är. Med detta säger jag inte att jag kommer bli en renlevnadsmänniska, jag kommer fortfarande äta allt jag vill, men i mindre mängder, och saktare.. och tänka efter lite innan jag lägger upp på tallriken... Sen kan man unna sig något extra gott ibland, men just nu känner jag att det har blivit lite för mycket, lite för ofta, så jag ska skärpa mig lite helt enkelt :) http://www.lvdp.se /Lina

Lite olika roliga hemsidor som jag tycker är värda att kolla in!

Och glöm inte min favoritsida, Budson

Hejsan!
Nu har jag äntligen fått tillbaka min bärbara dator, lämnade in den för 1 månad och tre dagar sen.. Men den verkar fungera nu iaf och det är det viktigaste! =)
Idag fick jag blodtrycksfall på dialysen, inte trevligt alls... men vad fan ska man göra?! Behöver förhoppningsvis bara stå ut med skiten i någon månad till.. Om transplantationen faktiskt blir av denna gången.. Det måste den bli, och det måste fungera, annars vet jag inte vad jag gör!

Men nu till något trevligare, kom på att jag har glömt berätta att jag har fått ett erbjudande om en lägenhet :D det är en 2a på 70 kvadrat mitt inne i Markaryd, "Almen" kallas byggnaden och den ligger mittemot torget. Lägenheten är en hörnlägenhet med en trekantig balkong =)
Jag har inte varit och tittat på den än, men jag vet att det är nylagt trägolv i den, och det finns tvättmaskin och torktumlare i den, har även fått en ritning på lägenheten, och den verkar toppen! =) Så jag ska och titta på den så fort 3K ringer (den måste rensas ur först) och om jag vill ha den så får jag den tydligen, gäller att ha bra kontakter ;P. Tror att jag kommer ta den, för den verkar jättefin =)

http://www.lvdp.se
/Lina

Hejhej!
Igår firade vi morfar, han fyllde 70 i onsdags. I present fick han en helkväll av "de vuxna" och av oss barnbarn fick han en mobil och en pärm som jag och mamma fyllt med utklippta korsord (han älskar de!).
Kvällen började med att vi åkte ut till Mellby, morfar hade ingen aning om vart vi skulle och vi åkte lite småvägar dit bara för att förvirra honom lite :P
Först åkte vi ner till stranden (där det blåste iskallt!) och skålade med champange och åt lite snittar som jag gjort tidigare under dagen, ölkorv och jätteräkor i sweetchili...
Efter det åkte vi upp till Stallgrillen där vi reserverat bord och åt jättegod mat! Till förrätt var det ett vitlöksbröd och ett jättegott räkspett, till huvudrätt blev det en specialplanka med både fläskfilé, oxfilé och kycklingfilé, tre olika såser till också, en som var lite sötsur, en tryffelsås och självklart beaneise =) Någon efterrätt orkade ingen, så vi satt mest och drack lite efter maten, jag tog bara en tequila rose, sen var min mage så full att om någon hade petat på den hade jag sprängts...

kommer bilder från kvällen senare...

I bilen hem sen började pappa svamla om att han inte trodde att jag skulle kunna ha ett normalt förhållande, utan att jag skulle få "nöja mig" med någon i rullstol (hans ord, inte mina)... Vi har haft denna diskussionen innan och jag vet exakt vad han tycker och tänker utan att han behöver pränta in det i huvudet på mig. Förra gången vi hade denna diskussionen var för två år sen, och då såg den helt annorlunda ut, förra gången skrek vi och gapade och jag blev helt knäckt, stack hem till Parro och grät ögonen ur mig.. Nu är jag mer säker på mig själv, jag vet var jag har mig själv och är trygg med mig själv också. Jag vet inte vem jag kommer hamna med, om han sitter i rullstol kommer jag inte se det som ett nederlag, för då kommer jag ha valt den personen för att jag verkligen älskar honom. Och jag kommer inte heller se det som en triumf om jag hamnar med någon som inte sitter i rullstol, för om jag hamnar med den personen kommer jag ha valt honom för att jag älskar honom.
Däremot är jag även fullt medveten om att 9 av 10 killar skulle aldrig få för sig att bli tillsammans med någon i rullstol, men man får inte glömma bort att den där killen som faktiskt finns.
Sen kan man tänka såhär också, jag är kanske inte den personen man skulle välja att gå hem med från puben (trots att det också faktiskt har hänt ;)) men det är kanske den man hade valt efter man lärt känna mig och sett fler sidor av mig än bara mitt yttre.
Anledningen till att jag har kommit så långt att jag inte bryr mig om vem jag hamnar med, är att jag inte känner någon press över att hamna med någon alls, händer det så händer det, annars har jag inga problem med att leva hela mitt liv "ensam", för jag trivs med mig själv. Jag hade aldrig heller fått för mig att ta någon bara för att ha någon.
Jag vet att pappa däremot hade tyckt att det var en riktig tragedi om jag inte hittat någon att leva med, men jag håller inte det emot honom, han är väldigt gammeldags av sig och jag vet att han är en av de 9 av 10 killarna som aldrig hade fått för sig att klara av ett liv med en i rullstol, det har han tom. erkännt själv.

Att veta att inte ens egna pappa inte ens tror att ingen som inte sitter i rullstol skulle vilja ha mig gör inte att självförtroendet skjuter i höjden direkt, men det är hans åsikt och den måste jag låta honom ha, hur svårt det än är att acceptera.

http://www.lvdp.se
/Lina

Halloj :)
Idag har jag varit på dialysen, som vanligt.. Men, den 2e december, då smäller det :) Då ska jag förhoppningsvis transplanteras... Trots att det inte blev nu den 21e oktober, så kan jag se slutet på det nu, för nu säger ingen om längre, de säger när... Det känns hoppfullt.

Det är från låten "I'ts my life" med Bon Jovi... Det är nog den låten som betyder mest för mig av alla låtar jag över huvudtaget kan tänka mig. Har växt upp med Bon Jovis musik tack vare mamma så de betyder mycket för mig. När de kom ut med denna låten, år 2000 tror jag det var så var det som att de hade skrivit den till mig personligen :P Ända sen jag hörde den för första gången har det varit min låt!
Det finns två versioner av låten, orginalet och en lugn version också som var med på någon skiva senare, den är också jättefin och den ska jag ha med på min begravning har jag bestämt. För den talar om vem jag är. Så nu vet ni det, om ni är på min begravning och den låten inte är med så gör om, gör rätt! ;) Annars kommer jag tillbaka och spökar för er!

http://www.lvdp.se
/Lina

Allt blir vad man gör det till, och jag har nu bestämt mig för att inte låta uppskjutningen av operationen få mig att gå ner mig totalt. Jag ska koncentrera mig på allt det positiva som finns och allt jag har att vara lycklig över.


Jag är fortfarande ledsen att transplantationen sköts upp och att jag behöver göra en till operation innan, men nu har jag orken att fortsätta kämpa. Jag kommer få en ny njure, jag ska få en ny njure, pappas närmare bestämt.

I'll take the hit but not the fall I know no fear, still standing tall....

http://www.lvdp.se/
/Lina

Hej!
Jag känner att det är dags att berätta om läget, jag har börjat på detta inlägget flera gånger under de senaste dagarna, men det har bara slutat med att jag stängt ner det för jag har inte orkat.

Jag skulle varit transplanterad nu... Ja det är sant, vi fick ett datum, den 20 oktober (måndag) skulle vi åka ner till Malmö och läggas in, och dagen efter, idag med andra ord så skulle vi opereras...
Allt var färdigt, allt från det praktiska till det psykiska, jag var inställd på det, jag var förberedd psykiskt. Mamma och pappa hade tagit ledigt, vikarie var insatt för mamma, mormor och morfar hade fått förbereda sig för att få ta hand om Tobias i nån vecka eller två, Chili såldes Tobias fick förbereda sig psykiskt, osv osv osv. Allt var klart och inget kunde förstöra den lyckan jag kände över att äntligen se ljuset i tunnlen närmare än någonsin.

Jag åkte till dialysen på fredagen, inställd på att detta skulle bli den näst sista dialysen jag skulle behöva, jag skulle dit på lördagen också för att få lite extra dialys inför operationen på tisdagen.
De tog lite prover på mig, bland annat ett PTH, bisköldskörtlarna alltså... Helt plötsligt kommer läkaren in och direkt när han börjar prata känner jag bara "o oh this can't be good" för han använder en såndär len röst som han annars aldrig brukar använda... Han talar om att värderna är skyhöga och att det är möjligt att man måste skjuta upp transplantationen några veckor, men man vet inte säkert förrens man pratat med Malmö.
Jag blev som en pinne, det var som att jag fick en black-out, men jag höll masken, inför alla på dialysen och hela vägen hem i taxin, rörde inte en min.

Så fort dörren stängdes bakom mig när jag kommit hem började tårarna bara forsa ner för kinderna, för jag förstod att de med all säkerhet skulle ställa in det. Jag skyndade mig in och slängde mig på telefonen, ringde Nils (han som ska operera mig) och det första han säger är "Åh min kära stackars lilla vän" och då var det rätt uppenbart, försökte hålla tillbaka snyftningarna när jag pratade med honom, men det gick inte så bra tillslut.
Han förklarade att om man har så höga värden när man transplanteras kan den nya njurens värden slås ut direkt efter bytet, och då står man där igen, utan njure, men denna gången utan en färdig donator. Och självklart vill ingen riskera det, varken läkarna eller jag. Så nu måste jag genomgå en operation till innan jag får transplanteras, att ta bort bisköldskörtlarna alltså, de sitter vid halsen, det är ingen stor operation, men det kan ta ett tag innan man repar sig för det påverkar ens hormoner. Därför vill de göra operationen så snabbt som möjligt så jag är återställd tills den 2e december, som är mitt nya transplantationsdatum... lite mer än en månad till bara, men jag kan nästan garantera att jag aldrig har varit såhär ledsen och besviken över något innan i hela mitt liv. Och det säger endel för jag har gått igenom mycket skit.

Efter jag och Nils hade lagt på så ramlade jag bokstavligt talat ner på golvet och stortjöt, jag kunde varken andas eller prata, jag bara låg där i säkert tio minuter tills jag insåg att jag måste berätta detta för mamma och pappa, jag ringde mamma först, hon var på begravning för gammelmormor, toppentajming Lina! Men jag kunde inte vänta och som tur var så va begravningen precis slut. Jag kunde knappt förklara för mamma vad det var som hade hänt för jag bara snyftade. Jag är chockad över mig själv, jag har aldrig blivit så okontrollerbart ledsen innan, det var som att någon slet all lycka och drivkraft jag har från mig.
Hela helgen har gått åt till att ligga i soffan och tycka synd om mig själv, jag vill inte träffa människor, för de vet inte att det har blivit framskjutet och då måste man förklara och då blir jag bara ledsen.

Jag har alltid varit en sån människa som när jag har fått reda på något jobbigt eller ledsamt såhar jag blivit superdeppig direkt och kanske gråtit en skvätt, sen när jag fått va extremt ledsen i någon timme eller två så har jag alltid tagit tag i mig själv och ställt in både mig och andra runt omkring mig att "ja, nu får vi ta detta också, det fixar vi, det ska gå"
Men denna gången har jag inte kommit dit, jag känner mig tom och helt kraftlös, jag vet att de inte har ställt in operationen, bara skjutit fram den 1½ månad, men det känns som att de har ställt in hela grejen... Och jag var så förberedd och lycklig, det hann bli sant för mig denna gången, jag skulle äntligen få min nya njure och slippa dialysen...

Nu går jag runt och ler mot folk och är sådär trevlig som man ska vara, jag försöker att få mig själv på andra tankar genom att alltid ha något att syssla med, men egentligen vill jag bara lägga mig ner, dra en filt över mig och gråta, för om den bittra sanningen ska fram så har "Gud" (som verkligen måste hata mig) äntligen hittat ett sätt att släcka min livsglöd, för jag är totalt förkrossad.
Grattis, du lyckades!

Godnatt Allihopa.

http://www.lvdp.se
/Lina